Så var det detta med mig och min rökning.. Jag slutade ju som ni vet i början av augusti innan jag flyttade upp till Karlstad för att plugga. Jag ville sluta, och jag ville inte flytta med mig vanan upp. Jag klarade mig bra första veckan, men när skolan drog igång och det blev nollningsdags så bröt jag mitt uppehåll.. Det var genom feströkning som jag började, och det är ju så många som feströker som annars inte röker i vanliga fall.. Så att hålla sig ifrån cigaretterna blev riktigt svårt och jag började igen. Men jag vill fortfarande inte röka, och jag ska nu sluta på nytt.
Sedan nollningen har jag rökt från och till, men jag har inte rökt så pass mycket som jag gjorde innan.. Att sluta med ett beroende är otroligt svårt, och det krävs mycket motivation, och mer därtill!
Men jag vill som sagt sluta, och jag har ett paket kvar som jag tänkte "röka upp". Här kommer ekonomiska Lovisa in, för jag vill inte slänga något, speciellt inte något som ändå är ganska dyrt.. men samtidigt är det inte en anledning till att inte sluta redan idag. Jag är väldigt ambivalent och att nu sluta på nytt, det kommer bli tufft.. men inte lika tufft som sist, för jag vet att jag kan! Jag har ju haft uppehåll förut, innan nollningen drog igång så jag vet att jag kan! Sen vill jag även kunna förbättra träningen och speciellt syreupptagningsförmågan (konditionen) och det lär inte gå så länge jag röker... Jag har så många anledningar till att sluta, och sluta ska jag.
Här kommer nu även pedanta och "regelstyrda" Lovisa in - för jag klarar inte att börja eller sluta med något mitt i en vecka. Det är något jag måste jobba på, men jag tycker det känns "fel" att t.ex. börja träna en torsdag.. Då har ju redan halva veckan gått.. Då kan jag lika gärna skita i träningen fram till söndag och ta nya tag under kommande vecka - och då börja redan på måndagen! Lite så fungerar jag, och så därför känns det extra tungt att sluta mitt i veckan..

Mitt nya mål är att vara rökfri på måndag i nästa vecka, den åttonde, och det målet står jag fast vid! Jag tycker det är ofräsht, jag vill inte vara en rökare, jag vill ha en fräsh andedräkt, jag vill ha bra kondis och jag vill inte slänga en massa onödiga pengar i sjön, så motiverad är jag! Men som sagt, jag behöver en ny vecka för att sluta eller börja med något... Så på måndag. Och det är inget jag lovar er, eller mina föräldrar, eller vänner. Det är något jag lovar endast mig själv, för det är för mig själv jag gör det. Sen att det kanske blir uppskattat, det är en annan sak. Men att sluta röka, sluta med alkohol, socker etc. måste man hitta hos sig själv - att man själv vill det främst för sitt eget bästa. Det kommer man längst på!

Nej, vet ni vad! Jag har varit så stressad de här sista dagarna med cigaretterna, att veta att jag har cigg kvar i paketet.. och att jag bara får ta en per dag, å att dom ligger där och liksom hånar mig, så jag bestämde mig för att röka när jag kände för det den här veckan, tills ciggen tog slut, och det har jag gjort. Jag har nu för mindre än två minuter sen tagit den allra sista cigaretten i paketet, så man kan redan nu säga att jag är rökfri! Men än mer rökfri kommer jag känna mig i morgon då jag inte kommer ha några cigg kvar. JAG ÄR RÖKFRI GOTT FOLK!

Det har varit en av de mest spännande resorna hittills i mitt liv. Jag har ofta avundats andras envishet och inte sett mig själv som en driven, stark eller envis person - men banne mig, jag är envis och jag kan! Och jag kunde sluta röka - fast det får jag veta mer i morgon och de kommande 2-3 veckorna då jag garanterat kommer ha abstinens. Men det känns skönt å ha tagit den sista ciggen redan nu. Jag orkade inte längre gå å hålla mitt strikta program och veta att jag hade cigg kvar.. Så nu har jag rökt som jag velat, sista cigaretten är rökt, paketet slängt och askkoppen diskad.

Just nu är jag hög på glädje, och lite nikotin - jag har tagit mig hit och jag är så stolt! Jag ska fortsätta peppa mig själv och samtidigt dela med mig av fortsatta tankar kring rökningen under de kommande dagarna/veckorna med abstinens, men jag har gjort det! Jag har tagit det allra största steget hittills mot ett rökfritt liv, för nu finns det inga cigaretter kvar! :D

Då jag förra veckan gick tillbaka ett steg, från steg 10 (1 cigg/dag) till steg 9 (2 cigg/dag) så försöker jag mig än en gång på steg 10. Det har gått jättebra att trappa ner - lättare än jag trodde det skulle va, men nu steg 10 är det riktigt tufft. Att bara ha en cigg per dag stressar mig lite.. När ska jag ta den? Tar jag den i början av dagen så kommer jag ha abstinens under eftermiddagen och kvällen, men ska jag vänta med dagens enda cigg och ta den på kvällen är det det enda som upptar mina tankar - att jag har en cigg att röka, oich att jag hela dagen skjuter på den. Jag vill inte att dagens enda cigarett ska uppta mina tankar och hindra mig från att "leva för dagen", så idag har jag tagit dagens cigarett nu under förmiddagen.. Jag lär ha abstinens ikväll, men jag ser hellre att cigaretten redan är borta, än att jag ska ha alternativet att röka senare.

Jag visste att det skulle bli tufft, men jag blev så lättad när det under nedtrappningens första steg gick jättebra. Att nu ha det tufft först under sista steget ger mig lite ångest... Men jag vet att jag kan om jag bara vill, det handlar om att sysselsätta sig så gott det går med annat, så jag inte tänker för mycket på cigaretterna och nikotinet..

Jag är SÅ nöjd att jag faktiskt klarat att bestämma mig och planera min nedtrappning på egen hand! Jag har inte tagit hjälp av någon läkare eller något apotek.. Och jag har heller inte tagit hjälp av plåster, tuggummin etc. Jag gör detta på egen hand och jag är envis, när det väl behövs. Bara jag får sista steget avklarat tror jag att min stress och ångest kring cigaretterna kommer minska, trots att jag kommer ha grym abstiens i nästa vecka. Men det känns som det är tuffare (som jag ser det nu) att ha en cigarett istället för att inte ha någon. Nu har jag valmöjligheten att ta den på morgonen, eller på kvällen (för det är då cigaretterna har varit som "viktigast" för mig). Att nästa vecka inte ens ha något alternativ - att inte röka alls - tror jag kommer vara lättare, även om det inte kommer vara lätt! Det är så jag ser på det idag, när jag fortfarande får röka.. Hur jag kommer se på att inte ha någon cigg alls i nästa kan jag inte veta - förrän nästa vecka.. Allting är relativt.

Mitt mål har varit att bli rökfri INNAN jag flyttar till Karlstad och börjar ett nytt liv som student, och det målet har jag fortfarande. Då det blev förskjutning med en vecka då jag körde steg 9 i två veckor, så blir denna veckan kortare när det gäller rökningen. Jag vill inte ta med mig vanan att röka upp till Karlstad, och då jag flyttar på fredag så kommer jag alltså bara köra steg 10 (1 cigg/dag) i fem dagar, isätllet för hela veckan. Så på fredag precis innan flyttlasset går tar jag min allra sista cigg! Lördag och söndag blir mina första rökfria dagar. Jag kommer att ha en massa att göra i Karlstad i helgen med att packa upp och bygga möbler etc. så jag kommer förhoppningsvis vara så upptagen att jag i alla fall för en stund glömmer bort cigaretterna.
Håll tummarna med mig!

Gårdagen var inte riktigt som planerat enligt mitt nedtrappningsschema för rökningen.. Det har varit en ganska lätt match ändå från att jag började och fram till steg 9.. men nu väl inne på steg 10 börjar det suga riktigt mycket efter cigaretterna - just för att jag har max två tillfällen per dag, och då är det en halv cigg per tillfälle som gäller. Det är lättare sagt än gjort... verkligen...
Jag kom under gårdagen fram till att jag kan behöva ännu en vecka med steg 9, alltså två cigaretter per dag, innan jag ger mig på sista steget - steg 10 - för att sedan bli rökfri. Det blir inte då som jag först planerat... men det är svårt å veta exakt hur lång tid som behövs för att sluta röka, i vilken takt man bäst gör det i och hur man faktiskt kommer känna sig..
Steg 10 av 10 är nog det svåraste steget för abstinensen börjar sätta in redan här, även fast jag fortfarande får röka under steg 10.. det märkte jag verkligen av igår. Men det är svårt å veta - om jag bara har en cigarett/två halva cigaretter på en dag, när ska jag röka den/dem? Jag har ju mina vanor kring cigaretten och vanorna är några stycken.. Jag har varit van å röka innan frukost, efter frukost, tillsammans med kaffe, efter maten, på fest, när andra röker, på väg till bussen, på väg hem från bussen, efter jobbet, innan jobbet, under en fika och innan jag går och lägger mig... Att nu bara kunna välja ett, möjligtvis två, tillfällen å röka på, det är väldigt, väldigt svårt.. Och när jag varje dag vaknar med ett nikotinsug är det svårt å fatta rätt beslut - och rätt beslut skulle då vara att skjuta så länge som möjligt på dagens cigg för att kunna ta den så sent som möjligt å få en lugn insomning på kvällen.

Under steg 1-9 har jag haft minst 4 röktillfällen om dagen och jag har aldrig gått så länge som 6 timmar utan en cigarett - vare sig det varit en hel eller en halv. Att igår få uppleva hur det känns att få abstinens, och nu menar jag riktigt abstinens då nikotinet verkligen börjat gå ur min kropp --- det var verkligen inte kul! Jag kände mig rastlös, irriterad och arg, gråtfärdig, nästan darrig och alldeles GALEN! Jag ville inget annat än å ta en cigarett, men samtidigt ville jag kämpa... för det visste jag i alla fall från början - att jag skulle få kämpa. Men riktigt huur kampen skulle te sig hade jag inte kunnat föreställa mig... för vem kan föreställa sig abstinens?

Jag kör alltså idag vidare på steg 9 med 2 cigg/dag.. Men jag ska försöka dra ut på avståndet mellan röktillfällena så gott jag kan, så att jag får jobba på att känna abstinensen, för den kommer jag mer eller mindre få leva med i en till tre veckor efter att jag blivit helt rökfri.
Jag kan inte säga att jag direkt ser fram emot att leva med abstinens som kommer komma å gå i vågor i upp till tre veckor - men det ska bli spännande ändå.. på gott och ont! Klarar jag av det här kan jag inte se att det finns någonting som jag inte kommer klara av! Det kommer bli ett styrkeprov - mentalt!

Nu är jag inne på slutspurten - steg 10 av 10 - vilket innebär 1 cigg om dagen. Det känns lite jobbigt nu... snart kommer jag inte röka alls. Det är vanan jag är rädd för.. den sitter så djupt.. Jag kan komma på mig själv med att sätta t.ex. en penna mellan pek- och långfingret för att "varva ner" eller för att "tänka bättre" - för det är ju där jag brukar ha cigaretten! Vanan sitter dessutom mer i höger än i vänster hand... Häftigt, men samtidigt mycket läskigt att det kan gå så fort.. Jag menar - jag har ju inte rökt alls länge jämfört med storrökare som har hunnit bli vuxna och mer därtill, och fortfarande röker. (Jag har rökt i lite mer än två år).

Men det är bara att hitta saker som motiverar och engagerar mig så ska nog detta gå vägen! :)

Att röka har för mig varit ett sätt att varva ner, att känna nikotinet spridas i huvudet och i kroppen och det har gett mig ett lugn, men lugnet är kortsiktigt.
När man röker höjs blodtrycket, pulsen ökar och det lilla lugn man får är enbart mentalt - det är inte lugnande att röka, egentligen.

Jag har under tiden jag trappat ner på rökningen tänkt mycket kring min rökning, men också rökning i allmänhet. Jag har även tagit reda på mycket fakta för att motivera mig själv till att sluta. Jag har tidigare sagt att jag inte reagerar eller påverkas av texter och bilder på cigarettpaketen, och det står jag fast vid. Skrämseltaktiken fungerar inte på mig. Jag blir däremot motiverad av att motivera mig själv - att se till fördelarna med att sluta, inte att se vad som kan hända med mig om jag fortsätter röka. Man ska alltid se saker å ting ur en positiv synvinkel, det förenklar livet så! - som att se till fördelarna med att sluta istället för vad jag kan råka ut för om jag inte slutar. Texten eller bilden på cigarettpaketet kan jag dessutom låta bli att läsa eller se på - man kan ju klistra över med klistermärken eller vad som!

Jag har dels tagit reda på vad som händer i naturen med alla fimpar som hamnar på marken - finns det en papperskorg i närheten fimpar jag såklart inte på marken, men ibland har jag fått fimpa på marken för att papperskorg eller fimpburk inte funnits i närheten och jag har helt enkelt varit för lat för å ta med fimpen tills jag passerar en papperskorg. Omoget, dumt och mycket annat kan man kalla det, men jag är inte ensam. Snart kommer jag sluta röka och då kommer jag aldrig mer fimpa, vare sig på marken eller i en fimpburk!

Som jag nämnt ovan - rökning för mig har varit ett sätt att varva ner, men att se på de långsiktiga konsekvenserna av mitt rökande är mer stressande än de situationer som varit stressande för mig och som gjort att jag har tagit en cigarett. Att förlora konditionen, för det har jag redan märkt av, att förstöra mina lungor, flimmerhåren i halsen som rensar halsen på smuts som kommer ner, ökar risk för cancer etc. - det är mer stressande i längden än t.ex. ett sämre resultat i skolan eller en dålig dag som tidigare varit förknippat med en cigg.

Jag har börjat träna igen och jag märker av att konditionen som tidigare varit en självklarthet för mig inte finns där längre, i alla fall inte på samma sätt, men i och med att jag trappar ner på rökningen och har gjort i snart 10 veckor så märker jag att jag börjar komma igång igen, vilket känns underbart! När jag väl har slutat kommer konditionen förbättras ännu mer, och mitt höga blodtryck och min förhöjda puls kommer normaliseras/stabiliseras.

Om två veckor idag är jag rökfri och jag kan inte vänta - men samtidigt vill jag inte sluta idag. Har jag satt upp mål och ett schema för hur nedtrappningen ska gå till tänker jag hålla mig till det. Att börja ändra på saker man bestämt kan i längden bli en farlig fälla, även om detta är en positiv grej, att sluta röka, så ska man inte frångå det man bestämt.

Totalt har jag 21 cigaretter kvar att röka under två veckor. Jag kan inte fatta att jag har kommit så långt, och så snabbt.. Det känns som det var igår jag satt å skrev på nedtrappningsschemat och bävade inför att börja skära ner på rökningen, men nu är det mest vanan som sitter i och som jag tampas med, men den ska bort även den!
Men jag tar en sak i taget.. :)

Nu är det nära, om bara två veckor är jag helt rökfri! :)

Jag var idag å köpte mina 2 allra sista ciggpaket. Det kommer bli cigaretter över, så jag får väl ge bort dom till någon rökande vän, eller så slänger jag dom.. Det är ju bara skit i dom ändå!

Steg 9 av 10 innebär 2 cigg/dag denna vecka, och nästa vecka är det 1 cigg/dag. Efter det är jag rökfri och förhoppningsvis resten av mitt liv kommer jag leva i steg 11 - att inte röka alls! Vill man så kan man!

Ett tips till den som vill trappa ner på rökningen, förutom mitt nedtrappningsschema och min bedömning av klass 1-3-cigg, är att tänka på när du tar dagens första cigg. Säg att du på måndagen tar dagens första cigg vid 06.30 med morgonkaffet så får du på tisdagen inte röka innan 06.30. Röker du vid 07.00 på tisdagen får du inte röka tidigare än 07.00 på onsdagen osv. Det är också en väg att gå, men man kan gärna kombinera flera olika sätt att trappa ner för att få än mer kontroll på rökandet.

Jag har bedömt mina cigaretter och jag följer mitt egengjorda nedtrappningsschema, men jag har valt att inte lägga till ännu en grej i min nedtrappning - att inte röka tidigare än dagen innan. Jag känner att jag kan nå mitt mål ändå! Men ett tips är alltid välkommet, eller hur? :)

Idag har varit en rikigt bra dag för mig och mitt rökande, jag nämligen bara rökt en cigarett idag! Anledningen till detta är främst att jag har haft en tung huvudvärk större delen av dagen. När jag känner mig krasslig, när jag har huvudvärk eller liknande blir jag inte lika sugen på cigaretterna och nikotinet som ger ett lätt sus i huvudet. Men oavsett dagens huvudvärk eller inte - jag börjar bli allt mer van vid allt färre cigaretter och jag är inte alls orolig längre för hur jag kommer klara mig utan cigaretterna efter vecka 32, som är den vecka då jag blir helt rökfri.

Huvudvärken har varit den största anledningen till min enda cigg idag, men jag är ändå så nöjd med detta! I och med huvudvärken har jag fått ytterligare perspektiv på mitt rökande och att mitt nedtrappningsschema faktiskt ger resultat! Jag hade aldrig klarat mig så bra på att direkt klippa beroendet, men nu känner jag mig inte så beroende längre. Nu när jag är nere på så få cigg per dag handlar det mest om vanan som fortfarande sitter i, men den ska jag allt få bukt med! Det är drygt två veckor kvar, sen har jag trappat ner på rökningen i sammanlagt tio veckor. Snart är det dags att sluta på riktigt! Motivationen blir allt starkare, och tron på mig själv som alltid funnits där växer sig också starkare med var dag som går. Det känns så härligt detta!

Jag vet att jag sa redan efter ett års rökning att jag inte skulle vara rökare för resten av livet. Jag kunde inte se mig som en rökande förälder, en rökande 40-åring, eller än värre - en rökande tant!
Jag lovade mig själv och min syster att jag skulle bli rökfri innan jag blir förälder. Men vem vet egentligen en tid innan att man ska bli förälder? Barn är ingenting man får eller gör, barn är någonting man önskar sig och som sedan skapas - men det är väldigt sällan någon kan säga "nu ska vi göra ett barn" och så blir det ett barn där och då.
Jag fortsatte röka och ville inte sätta något datum på att göra slut med cigaretterna. Jag ville gå klart gymnasiet, vilket jag gjorde, och jag ville avsluta mina studier vid KOMVUX - och det gjorde jag.

I april i år tog jag och en vän i hand på att "när vi når vår respektive målvikt, då slutar vi röka", men det kändes inte som rätt väg att gå. Jag började tvivla på att klippa beroendet var rätt väg för mig. Jag tror på att trappa ut ett beroende, att gå steg för steg, istället för att sluta tvärt. Jag hinner under min resa med nedtrappningen känna av hur lätt abstinens känns och hur det känns att ha ett röksug som man inte kan stilla - då man redan rökt alla dagens cigaretter. Jag blir allt mer förberedd på att leva helt utan cigaretter jämfört med den som klipper tvärt och inte har känt hur det är att gå en dag utan sina cigaretter.

Jag vänder mig inte emot att klippa beroenden tvärt - det är bara inte rätt sätt för mig.

I maj i år bestämde jag mig. Jag har flera månader tidigare varit inställd på att sluta röka, men det var i maj jag verkligen sa det: jag har bestämt mig. Jag satte mig ner vid en av skolans datorer och skrev ut ett nedtrappningsschema på 10 veckor där jag vecka 1 är 9 cigg/dag och där jag vecka 10 är 1 cigg/dag. Jag skrev ut nedtrappningsschemat i två kopior och gav den ena till min mamma så att hon också skulle kunna följa min resa mot "rökfri".
Redan vecka 2 kände jag att det var tungt, mest för att jag inte kunde välja mina röktillfällen hur som helst utan att jag var tvungen att planera mina tillfällen så att cigaretterna och niktionet skulle vara jämnt fördelat över hela dagen.
Jag kan idag se, då jag är inne på steg 8 och röker 3 cigg/dag, att jag har vant mig vid mindre nikotin, och jag får allt mer perspektiv på mitt rökande. Det som var så tungt i början, att behöva planera och reducera sitt niktionintag till att idag se hur många cigg jag faktiskt hade att fördela över en dag jämfört med de 3 jag har idag.

Jag har blivit allt bättre på att planera mina röktillfällen, men visst svider det ibland när jag ser andra röka och själv får suget (ibland utan att egentligen vara i behov av niktion då jag nyss rökt).

Jag har aldrig blivit motiverad att sluta av texterna som står på cigarettpaketen om att man åldras i förtid, dör i förtid, att rökning får din hy att åldras etc. Jag har heller inte blivit skrämd av bilder på cigarettpaket som de har i bland annat Thailand - det har inte nått mig mer än att jag har blivit äcklad av just bilderna, men jag har inte funderat mer kring det.. Om det är för att jag inte vill se problemen man kan få i och med rökningen, eller om jag bara inte kan se mig med sjuka lungor då jag aldrig kunnat se mig som livsrökare, det vet jag inte.

Jag började röka någon gång mars-april år 2010 då jag precis hade fyllt 19. Jag vet inte varför jag började röka - hur det kom sig att jag faktiskt tänkte tanken "jag vill röka", men det jag däremot vet är att jag var stressad, mycket pga skolan och allt relaterat dit.. Det blev väl ett sätt för mig att stilla mina nerver, för en liten stund.

Att umgås med vänner som röker, oavsett om de bara feströker eller om de är rökare på heltid, spelar oftast en stor roll. Har man väl börjat röka och umgås i rök-kretsar blir det en allt naturligare del av ens vardag och liv och det kan bli en snabb inkörsport till att själv bli en storrökare. Umgås man i en rökfri krets hittar man inte alls lika många tillfällen till att ta en cigg än om man umgås där vännerna röker titt som tätt.

I början rökte jag inte varje dag, och när jag väl rökte var det inte många cigg per dag. Efter ungefär ett halvår kunde jag se mig själv som heltidsrökare då jag dagligen hade behov av nikotin.

För mina föräldrar berättade jag inte om min rökning förrän i december 2010 - då hade jag rökt i 8-9 månader. Jag var orolig för hur reaktionen skulle bli och valde därför att smyga med mitt rökande. Att smyga med ett beroende gör att färre tillfällen ges att tillfredsställa behovet än när man har kommit ut med sitt beroende. Efter att mina föräldrar fick veta att jag rökte såg jag allt fler tillfällen att ta en cigg. Jag tänkte inte i de banorna, men det var så det blev.
Det blev ett omedvetet medvetet beteende att smyga med rökningen och därmed röka färre cigg än jag gjorde när mitt beteende var känt.

Fortsättning följer!

Det är ny vecka vilket innebär ytterligare nedtrappning för mig och mitt rökande. Nu är jag inne på steg 8 av 10 vilket innebär 3 cigg/dag och det känns faktiskt riktigt bra!

Jag är väldigt motiverad och peppad på att sluta röka, men att komma ihåg: det är inte alltid så kul och inte heller lätt - jag har haft några små dippar då jag inte klarat att hålla mig till antal cigg om dagen, men det är sammanlagt 2-3 dippar jag har haft.

Jag kom på efter 2,5 cigg idag att jag bara får röka  totalt 3 idag (jag röker långa cigaretter så jag kan röka en halv i taget), men det är inget mer att göra än att dra ut på dagens sista cigg-tillfälle - jag tar ciggen så sent som möjligt och får väl pinas däremellan. Men att vänja mig av vid cigaretterna är ju det jag är ute efter, annars kan jag inte bli rökfri!

Denna vecka har delvis varit tung gällande rökningen då jag är nere på 4 cigg/dag, men idag har det gått uppåt. Då jag bara han få mitt antagningsbesked vid 14.00-15.00 och sedan drabbades av stark huvudvärk har jag inte pallat att röka då det kan ge en känsla av "lätt tung i huvudet".
Hittills idag har jag rökt 2,5 cigaretter och jag kommer inte palla mer än den sista halva innan jag somnar. Det är ju inget som helst måste att jag ska röka alla cigg som jag får röka per dag, och det är ju en vinst om jag inte röker alla som jag egentligen får! :)

Trots att det är jobbigt att trappa ner på rökningen märker jag samtidigt resultat - jag blir van vid allt färre cigaretter, och jag skulle nog inte klara av det "röktempo" jag höll precis innan jag bestämde mig för att sluta och började trappa ner. Att röka ½-1 paket per dag skulle idag vara helt otänkbart för mig - både i antal cigg och i mängd nikotin.

Mitt namn Lovisa betyder "väldig kämpe" och "berömd kämpe" och det stämmer verkligen!

Det går framåt med rökningen och nedtrappningen. Denna vecka är de steg 7 av 10 vilket innebär 4 cigg/dag. Hittills idag har jag rökt två cigaretter, så jag har två kvar. Jag har börjat röka halva cigg, och hur bra det är med tanke på nedtrappning och avvänjning vet jag inte.. Men jag får i mig mindre nikotin åt gången, och det är det första och viktigaste med att sluta - att vänja sig av med nikotinet. Nackdelen med att röka halva cigaretter är att jag får fler röktillfällen under dagen än jag annars skulle haft om jag skulle röka en hel cigg åt gången. Jag vänjer mig av med nikotinet först, vanan sen! Jag kommer vinna detta!

• Av de 6000 miljarder cigaretter som röks i världen uppskattas att ca 75 % slängs på marken.

• Tobaksrelaterade produkter som fimpar, cellofanpapper och cigarettpaket utgör nästan hälften av allt skräp i svenska stadsmiljöer, trots att endast 26 % av Sveriges befolkning röker.

• Den genomsnittlige svenska rökaren slänger 1,7 fimpar på marken per dag, och 23 % uppger att de skulle fortsätta fimpa på marken trots vetskapen om att fimpar skadar miljön.

• Filtret, som ofta är det som finns kvar efter att man har rökt en cigaret, innehåller bland annat cellulosaacetat och kadmium. Nedbrytningstiden för dessa ämnen är 1-5 år. Regn och vind för fimpar till vattendrag där de påverkar vattenlevande djur och växter, så som fiskar, musslor och alger. Speciellt känsliga för fimpar är de små kräftdjuren daphiner som utgör en viktig del i den marina miljön. En fimp i 8 liter vatten dödar daphinerna.

Så om ni röker - fimpa inte på marken!

På måndag börjar jag på steg 7 av 10 i min nedtrappning av rökningen. Steg 7 blir 4 cigg/dag. Jag närmar mig målet!

Nu när ciggen blir allt färre funderar jag på att ibland röka en halv, för att det ska kännas som att jag kan röka vid fler tillfällen under dagen.. Jag kommer då få i min mindre nikotin per tillfälle. Nackdelen blir att jag fortsätter att vara van vid fler röktillfällen under dagen.
Jag vet inte hur smart det är, men det är tufft att trappa ner så pass snabbt som jag gör.
Oavsett om jag röker en halv cigg per tillfälle och får 8 tillfällen per dag trots 4 cigg, eller om jag röker 4 cigg/dag och då röker hela så jag får 4 tillfällen - jag kommer nå mitt mål och jag kommer bli rökfri!

Jag gör helt enkelt det som känns bäst för stunden. Att få fler röktillfällen är en kortsiktig lösning - att bli rökfri är långsiktigt.

Jag har länge varit bestämd på att sluta röka, men det handlar inte om att bara sluta, att klippa beroendet. Jag tror i alla fall inte på att sluta tvärt.

Jag har varit bestämd på att sluta röka sen början av året, om inte tidigare. Jag räknade på hur mycket pengar jag röker för i månaden, vad kostnaden blev för ett års rökning och allmänt föreberedde mig mentalt.

Jag har sedan länge varit inne på att lägga de pengar jag får över som rökfri på något bättre. Jag har därför bestämt mig för att bli månadsgivare till Barncancerfonden! Istället för att orsaka mig själv, och min omgivning, ohälsa kommer jag som rökfri bidra till att cancerforskningen går framåt och att allt fler barn kommer överleva cancern!

När suget efter cigaretterna är stort och jag känner mig allmänt svag tänker jag på Barncancerfonden och att jag lovat mig själv att som rökfri bli månadsgivare. Knepet är att se långsiktigt. Jag kanske sparar något år längre fram, jag kommer inte åldras i förtid och jag är med och räddar liv!

Låt oss säga att ett paket cigaretter kostar 50 kr.
Röker man ett halvt paket om dagen får man en årsutgift på ca 9 000 kr.
Röker man ett paket om dagen får man en årsutgift på ca 18 000 kr.

Att sluta röka ger mer pengar i plånboken, och ett längre sundare liv! Pepp, pepp!

Så fort den sista cigarettens nikotin helt har gått ur kroppen börjar kroppen sin återhämtning, och det blir märkbara resultat snabbt.

• Redan efter 20 minuter normaliseras blodtryck och puls och blodcirkulationen ökar.
• Efter 8 timmar börjar konditionen att förbättras och halten av koldioxid i blodet minskar.
• Efter 48 timmar är koldioxiden från röken helt borta.
• Efter 5-7 dagar har lukt- och smaksinne förbättrats, andedräkten är friskare och tänderna renare.

• Risken för blodproppar minskar redan efter 2-3 veckor.
• Risken att utveckla hjärt-, kärlsjukdomar halveras efter 1 år.
• Risken för lung-, strup- och blåscancer halveras efter 5 år.
• Risken för lungcancer halveras efter 10 år.
• Efter 5-10 år är risken för blodproppar samt hjärt- kärlsjukdomar den samma som för en ickerökare.
• Efter 15-20 år är risken för lung-, strup- och blåscancer i stort sett den samma som för en ickerökare.

Storrökare har under resten av livet en ca dubbelt så stor risk att få lungcancer som ickerökare.

För snart en månad sen började jag trappa ner på antal cigg/dag för att på totalt 10 veckor gå från rökare till rökfri.
Denna vecka är jag på steg 5 av 10 och jag får röka max 6 cigg/dag. Nästa vecka trappar jag ner med en cigg och når 5 cigg/dag.

Jag har utformat mitt eget nedtrappningsschema - och jag är realistisk! Alla är vi olika, och för en del kanske det fungerar att klippa beroendet/vanan och sluta tvärt, men jag känner mig själv så väl att jag insåg att det kommer inte fungera för mig. Jag valde då att göra mitt eget schema:

Steg 1 (vecka 22): 9 cigg/dag
Steg 2 (vecka 23): 8 cigg/dag
Steg 3 (vecka 24): 7 cigg/dag
Steg 4 (vecka 25): 6 cigg/dag
Steg 5 (vecka 26): 6 cigg/dag
Steg 6 (vecka 27): 5 cigg/dag
Steg 7 (vecka 28): 4 cigg/dag
Steg 8 (vecka 29): 3 cigg/dag
Steg 9 (vecka 30): 2 cigg/dag
Steg 10 (vecka 31):1 cigg/dag

Vecka 32 är jag rökfri!

Jag tycker att det går bra - det går framåt. Jag känner att jag inte behöver alls lika många cigg/dag, och ändå kan jag stilla mitt behov av nikotinet.
Jag bävar lite inför steg 10 när jag kommer ha en cigg/dag, och att sen veckan därpå stå utan, men jag tvivlar inte en sekund på att jag kommer klara det! Det handlar om inställning och vilja, och jag vill ju sluta röka, av flera anledningar.

När jag väl är rökfri kommer jag inte ta hjälp av tuggummin eller plåster för att stilla nikotinbegäret. Abstinensen varav vanligtvis mellan 2-3 veckor, och efter det är man "fri"/"avgiftad". Har man suget efter cigaretter efter vecka 3-4 så är det inte nikotinet man får craving för - det är vanan. Vanan att ta en cigg tillsammans med morgonkaffet, vanan att ta en cigg på väg till bussen, eller efter avslutat arbetspass, efter lunchen osv. Man kan också känna en slags tomhet mellan de båda fingrar man vanligtvis håller cigaretten mellan, och det är individuellt hur man bäst löser det. Men jag kommer inte ta hjälp av plåster, tuggummin etc. Jag tror på en vilja av stål. Om jag har en vilja av stål? Jag vill i alla fall tro det.

Fortsättning följer!