Så första tentan är nu skriven, eller rättare sagt tentorna - plural! Vi har delkurser om 5 hp och till varje delkurs är det minst en salstenta. Ibland kommer det röra sig om seminarier, ibland hemtentor eller andra inlämningsuppgifter - detta utöver vanliga salstentor alltså. Så, första två tentorna är avklarade och andra delkursen har nu varit igång en vecka! Hinduismen är nu avklarad i föreläsningsväg - sex föreläsningar gjorda - och imorgon börjar vi med buddhism och jainism. Trivs väldigt bra med kursen, med distansstudierna osv! :)

Börjar vänja mig allt mer vid att gå i affärer här på egen hand.. Nu hittar jag mer eller mindre i det köpcenter där vi handlar vår mat. Jag vet var alla våra "vanliga" varor står - och tur är väl det för affären är rätt stor med två våningar.. Jag är glad att jag varit här några veckor nu (fyra veckor på måndag!), för jag minns första två-tre gångerna jag var ensam i affären.. Jag gick från hylla till hylla, gång upp, gång ner för att hitta rätt - och även lära mig till nästa gång var saker å ting står. Nu känner jag mig säker (säkrare). Nästa moment får bli att lära mig vad saker å ting heter i butiken på tjeckiska; att beställa ost och korv och annat över disk på tjeckiska; att kunna ställa frågor och kommunicera i kassan på tjeckiska.. :)

Jag och min kärlek har beställt en TRX (träningsredskap för er som inte hört talas om TRX förut) och ska nu sätta igång med lite hemmaträning! :) Jag känner mig inte ha tiden eller viljan att springa ensam på ett gym här nere.. Dels för att många av priserna på gymkort liknar Sveriges (och då allt annat är billigare här, känns det som jag kan lägga pengarna mer ekonomiskt och smart), dels för att jag är en passmänniska - jag gillar aerobics och kettlebells, step och annat, och jag vet att man kan följa en instruktör utan att förstå språket - man ser ju vad instruktören gör - men det är viktigt i vissa fall (om det är en ny övning för mig) att förstå exakt hur jag ska göra/tänka när jag gör övningen, så jag inte skadar mig. Så, vi har nu beställt en TRX som vi ska hämta ut på postkontoret imorgon! Spännande!!! :)

Nu framöver blir det plugg och träning på hemmaplan! Kommer jag bli uttråkad (eller intråkad, eftersom jag är inne = hemma hela tiden?), nej jag tror inte det... :) Jag trivs bra i vårt bo och jag kommer ut varje dag, oavsett om det är en snabb handling, en promenad, en kaffe med en vän - whatever! Jag tar mig ut, och att både plugga och träna hemma spar tid vilket gör att jag kan spendera längre tid med TRX:en hemma än vad jag skulle kunna spendera tid på ett gym, då ett gym ska jag både ta mig till och från.

Nog om studier och träningsutrustning.. Snart sängdags för min del! Börjar 10 imorgon, slutar 12, sen tar jag helg - och min kärlek har en ledig helg för en gångs skull så vi ska bara rå om varandra, spela spel, äta gott och ta det piano! :)

XX

Igår skrev jag min första tenta här i Prag. Skrev tentan på ambassaden. Smidigt att det går att ordna den vägen - att man faktiskt kan skippa Sverige för ett tag, studera på distans från Sverige och bo i stort sett var helst man vill (så länge man skriver tentan på samma dag + tid [enligt svensk tidszon] som övriga studenter som faktiskt skriver tentan på plats, i Lund).

Igår efter tentan tog jag en välförtjänt kaffepaus på Hard Rock och hälsade på lite vänner :) Känner mig hemma i den miljön, kanske för att det är ett av de första ställen här i Prag jag lärde mig hitta till på egen hand, där jag känner flera som arbetar.. och bara för miljöns skull, precis som den är! Glatt och härligt folk, alla är mer eller mindre one of a kind; skön musik; bra mat osv.

Efter kaffepausen hälsade jag på min pojk på jobbet innan jag handlade mat och åkte hem. Tog det bara lugnt - målade naglarna! Kändes som en lyx jag inte har kunnat unna mig på ett tag i och med tentaplugget. Satt de sista dagarna 8-12 timmar i sträck (bortsett från toa- och matpauser), så jag var rätt mör efter dom dagarna..

Igår kväll åkte vi och mötte upp två vänner för lite öl, mat och hockey - Tjeckien vs USA. Trist att matchen gick som den gick, men det positiva är ju att Sverige är i semifinal!!! :) Hoppas få se Sverige spela i finalen på söndag! Då ska vi även träffa de vänner vi mötte upp igår och laga mat, spela spel (Carcassone!!!) och se på finalen (oavsett vilka som spelar, men vi hoppas ju på Sverige [en av vännerna är svensk]).

Nu ska jag avsluta min hemtenta som jag har till samma delkurs som jag skrev tenta på igår. Ska bli skönt att få den överstökad och få ta helg - på riktigt! Tre dagars ledighet med lite måsten, men mest vila och umgänge!

Jag började på ett blogginlägg för snart en månad sedan.. Men av någon anledning avslutade jag det aldrig.. Jag vet inte om bloggen är något för mig längre - det finns en vad jag skulle vilja kalla indirekt press att skriva, blogga om mitt liv. Jag har valt att ha en blogg, jag har valt att blogga - och så många där ute som har en blogg som bloggar dagligen, eller i alla fall några gånger i veckan.. Jag hörde till de dagliga bloggarna förr, men idag är det mycket annat som fångar min uppmärksamhet, tar min tid och som jag själv väljer att lägga min tid på. Bloggen är ingenting jag vill ha som ett måste, jag vill inte känna att jag behöver prioritera bloggen så länge det finns annat att göra. Samtidigt vill jag inte släppa bloggen.. Jag har ingen större läsarkrets, mest vänner och familj, så jag har ingen press att uppehålla en slags ''fasad'', en identitet i bloggvärlden - det blir ingen snackis i bloggvärlden om jag väljer att hålla mig undan i över två månader, som nu är fallet. Men det är någonting i mig som inte vill släppa taget om bloggen.

Jag har det bra. Bättre än bra förresten - jag har det underbart! Jag har bott i Prag i två veckor imorgon och jag stormtrivs! Vi har vårt egna boende, jag pluggar för fullt - skriver två tentor på onsdag - och trivs med det. Jag läser religionsvetenskap och teologi på distans. Skönt att få sköta sig själv, att själva bestämma och lägga upp dagarna - mer eller mindre kanske ska tilläggas, eftersom vi har föreläsningar vi kan gå på, live, online, men som vi även kan se i efterhand - men då utan kontakt med läraren som vi har om vi ser föreläsningarna live. Jag väljer att se föreläsningarna när de sänds live, just för att kunna ställa frågor till föreläsaren om något skulle vara oklart.

Jag är kär i den här staden, i landet, i språket (även om jag förstår ytterst lite, kan bara enstaka ord och fraser än så länge). Samtidigt saknar jag den svenska naturen, att förstå människor runt omkring mig.. Fast jag gillar å andra sidan att kunna sitta på exempelvis tunnelbanan och höra människor runt mig prata; se reklamskyltar överallt och inte förstå någonting. På bussen i Karlstad fick man lyssna på diverse konversationer vare sig man ville eller inte - för att man förstod. Här har jag å ena sidan inget val - jag förstår inte tjeckiska - men å andra sidan kan jag lyssna, höra att människor pratar, veta att de är där, utan att behöva lyssna till deras konversationer. Det ligger en vis charm i det för mig.. Känner mig ibland som en osynlig resenär. Inte osynlig i bemärkelsen att jag inte syns, för jag vet att de ser mig. Men de förstår inte mig, jag förstår inte dem, och i många fall vet de inte ens att jag inte förstår..

Jag har haft två underbara veckor, och fler väntar. Första kvällen, för att fira min ankomst och min flytt hit, bjöd jag ut min kärlek på middag. Vi gick till Hard Rock, ett ställe jag känner mig ''hemma'' på. Inte hemma som i att jag känner alla - men hemma nog för att känna igen flera ansikten och hemma i den bemärkelse att jag känner mig välkommen, sedd - och bekväm. Efteråt fixade han ett hotellrum för oss, champagne och allt! Inte bara för att det var min första dag och natt - även för att vi inte fick tillgång till vår egna bostad förrän dagen därpå.

Första veckan var vi tre vändor till IKEA, vi ordnade internet i lägenheten, träffade lite vänner och drack drinkar, öl, åt gott och bara rådde om varandra!

Veckan som har varit nu, min andra vecka i Prag, har bestått av en hel del tentaplugg för min del, vi har varit på bio - Wolf of Wall Street, en helt makalös film (läs: SE DEN!) - och jag har handlat på egen hand i en matvarubutik för första gången(!) Det kanske inte låter så märkvärdigt, en snart 23årig tjej som flyttat utomlands och klarat av att handla mat på egen hand... Mja, men ha i åtanke att kassörskorna i matvarubutikerna, och i många andra butiker eller sammanhang här i Prag (och Tjeckien) inte pratar engelska - över huvud taget, eller knappt. Så att handla i en affär där allting är skrivet på tjeckiska, där alla pratar enbart tjeckiska, och där jag kommer, utan någon som helst kunskap om det tjeckiska språket - förutom att jag kan hälsa, tacka för mig, dirigera åt höger och vänster och säga två av sju veckodagar (och lite därtill) - så det var en stor grej för mig.

Jag vet inte om jag vill göra mig blogg till en ''jag är en svensk tjej bosatt i Prag''-blogg eller om jag bara ska fortsätta på det spår jag antagligen är på just nu - att jag för enkelhetens skull bloggar när jag känner för det. Punkt. Jag trivs oerhört bra med en blogg, jag älskar att skriva - gissar att det är därför jag inte riktigt vill släppa taget om bloggen. Men som jag skrev ovan - jag vill inte att det ska bli ett måste, att jag känner mig tvingad (främst av mig själv) att blogga. Det ska komma naturligt - och det ska finnas tid för det.

Jag tänker inte göra tid för bloggen, men den tid jag får över och har skrivarandan nära till hands - då kommer jag definitivt blogga igen!

XXX