Dagarna rusar fram! Jobb, plugg och lite umgänge här å där när tid ges :) Min pappa och K var här i några dagar i slutet av april. Vi körde sightseeing och såg det viktigaste i Prag, åt gott, drack en del öl och avslutade vistelsen med en middag på Hard Rock och en fika förmiddagen därpå tillsammans med min svenska tös Sofia! Bra dagar! Blev även firad i efterskott, fyllde ju år i mars.

Jag trivs bra på jobbet! Det går i ett, mycket å göra, men det är så jag gillar att jobba. Självklart ska det inte bli stressfyllt, men efter en veckas träning utspridd på två veckor samt material för att lära mig menyn, drinkar osv. känner jag mig säker på min sak och dagarna på jobbet flyter på bra.

Bilder från de senaste veckorna, bland annat min pappas och Ks besök i Prag, är på gång, men först väntar några dagars jobb, en hel del tentaplugg, nästa tentamen äger rum om en och en halv vecka, och lite annat som ska ordnas :) Jag ska fortfarande tillbaka till "foreign police" för registrering som arbetandes i landet, det behövs handlas, jag behöver nya jeans då ett av mina få par nyss har gett upp och som vanligt är det alltid annat som händer - vänner, fester, middagar hemma hos någon, spelkvällar med hans bror plus fru, besök i deras sommarstuga eller bara lugna dagar hemma med bok/film (när vädret godkänner en innedag).

Jag trivs fortfarande riktigt bra och vill inte ens tänka tanken på när jag ev. ska återvända till Sverige. Sverige får vänta. Framtiden vill så mycket mer annat för mig innan Sverige står på kartan för mig igen. Jag älskar Sverige - språket, naturen, årstiderna, lugnet, hur rent det är på gator och inte alltför mycket grafitti runt om i städerna.. Men jag har lärt mig att älska det som är annorlunda. Jag trivs i Prag, jag trivs i Tjeckien, språket är fantastiskt och jag lär mig lite var och varannan dag, jag älskar kulturen, maten, deras billiga öl och framför allt min kärlek och alla fina vänner vi har här tillsammans! :)

Till alla er där hemma som jag bryr mig om - självklart saknar jag er, tänker på er och önskar jag hade pengar och framför allt tid att hälsa på lite mer... Har inte varit hemma sedan jag kom hit i början på februari, men det är svårt att kombinera två liv, för det är så det känns. Jag lever just nu två liv. Jag har mitt svenska liv i Sverige med familj och några fina vänner, och så har jag numera mitt Prag-liv med alla vänner här, min pojkvän och sambo, hans familj och mitt jobb. Det är svårt att fina tid för alla, tid att umgås med alla vänner här nere och ha tid för sig själv, jobb och studier.. och det är svårt att fina tid att dela rättvist mellan mina vänner och min familj i Sverige till skype och liknande. Även de vänner jag har runt om i Europa efter att jag mött dem i Karlstad under deras utbytestid på Karlstads universitet måste jag ordna tid för. Det är mycket att dela tiden på. Önskar ibland dygnet hade fler timmar.. Lite kliché kanske, men det är precis så det känns.
Jag klagar inte på för många människor i mitt liv som jag bryr mig om och som bryr sig om mig, men ibland räcker tiden inte till. Jag är väl en sån där person som vill finnas för alla om jag kan, som gärna vill ställa upp och tänker på andras reaktioner. Sådan har jag varit ett bra tag, om inte alltid.. Det smärtar i hjärtat ibland när jag inte har tid för skype eller en konversation på facebook.. Men jag vet också att mina närmsta förstår mig när jag säger att jag inte har tid - de vet att jag menar precis vad jag säger. Det är ingen ursäkt. Just nu behövde jag bara sätta ord på det. Låta tankarna landa i något konkret.

Nu ska jag strax göra mig i ordning för jobb. En stunds plugg kvar innan dess.
Bilder är på väg! Ge det några dagar.
XX