Jag vet inte om det är någonting jag bara har fått för mig tidigare - att jag inte gillar att stå i köket och laga mat - eller om jag bara inte har haft rätt inställning. Jag tror jag många gånger har tänkt att jag inte gillar att laga mat just för att jag aldrig har gett det en ärlig chans.

Nu när jag bor här i Prag med min kärlek och pluggar på distans till Sverige, och alltså pluggar hemifrån, spenderar jag en hel del tid hemma. Jag tvättar, handlar det mesta av vår mat, städar osv. Känner mig till och från som en liten hemmafru - men det gör mig inget! Vi båda pluggar, men han pluggar inte hemifrån som jag gör.. och han jobbar, vilket jag inte gör. Så att jag sköter det mesta hemma är mest logiskt eftersom jag är hemma mer än vad min kärlek är.

Nu när vi har köpt vår TRX och börjat träna med den hemma (GUD, vilket träningsredskap! Toppen!) så blir det än viktigare att få i sig rätt mat. Som jag har ätit och lagat mat tidigare har fungerat som icke-tränande student i Karlstad. Jag gick mina långpromenader i stort sett dagligen, 7-10 km, men eftersom det inte är någon intensiv träning lade jag ingen större vikt vid vad jag åt. Hälsosamt åt jag, men inte vidare varierat. Jag ville lägga tiden på annat, och hade fortfarande inställningen att "laga mat är tråkigt". Nu börjar jag inse att det nog är någonting jag har intalat mig för att ha en ursäkt och för att "spara tid" och underlätta min vardag. Jag har ingen närningsbrist, jag har hittills fått i mig det jag behövt via den kost jag valt att äta, men med TRX och den nivå av träning vi håller nu och kommer fortsätta hålla behöver jag tänka om, vilket jag har gjort.

Jag ska inte säga att jag är någon mästerkock än, men alla kan ju laga mat! När min kärlek väl är hemma står han mer än gärna i köket, för han tycker om att laga mat, och jag tror att dels vår träning ihop, dels all den tid jag faktiskt spenderar hemma och för den inspiration han ger mig så har jag börjat tycka om att stå i köket och laga mat! :) Det känns fantastiskt! Jag har alltid "nojat" över hur jag ska bli som förälder om jag inte kan lära mig att trivas i köket.. Än är jag inte där, men det vore ju en "skam" om jag inte kunde lära mig att njuta av matlagning när jag väl blir förälder, för då blir det viktigt på ett annat sätt hur matlagningen går till, och ska jag laga mat till mina barn i framtiden vill jag kunna njuta av att göra det, istället för att se det som ännu en syssla och en "plåga". Men hindret har jag nu klättrat över! Tjoho! Mästerkock är inte mitt mål, men att inte bäva mig för att stå i köket är ett framsteg! :)

Vår TRX då.. den är otrolig! Vi kör mellan 30-60 minuter, på egen hand eller tillsammans, och det känns verkligen att den fungerar och att den tar på musklerna! Skönt att få jobba med styrketräning med ett redskap som tillåter en att använda sin egna kroppsvikt. Utöver TRX 30 minuter som jag gjort idag har jag börjat springa/jogga och köra intervaller. Jag har hittat en bra trappa i närheten av där vi bor. Trappan består av 45 trappsteg och mitt i trappen är ett "gap" med 8-10 meter platt gata. Idag körde jag springa upp och ta varje trappsteg, snabba steg, och spurta under den platta biten (så mycket man nu kan spurta på mindre än 10 meter) och sedan jogga nedåt. Nästa varv ganska direkt efter kör jag snabbt upp men med vartannat trappsteg, och jogga nedåt. Tar en minuts paus, kollar pulsen, och sedan upp igen. Totalt fem vändor upp och ned med samtliga bitar gjorde jag idag, utöver TRX:en. Känns skönt att komma igång PÅ RIKTIGT! :)

Det jag uppskattar med TRX:en är att det går att använda den hemma. Det låter kanske klyschigt, och jag har blivit ifrågasatt om jag inte blir uttråkad av att både plugga och träna hemifrån, men nej! Jag trivs! Det är skönt att inte behöva ta sig till gymmet, packa väskan med allt vad man nu ska ha med sig, byta om, träna, för att sedan ta sig hemåt igen. Att träna en timma på gymmet kan bli två timmars tid från dagen för att man ska ta sig till och från, medan nu kan jag träna intensivt i 30-60 minuter och när jag är klar hoppar jag in i VÅR dusch!

Jag har precis avslutat dagens träning och lagat en couscous-sallad. Det är lite knepigt med att läsa på förpackningarna här nere.. I Sverige tänkte jag aldrig på "kommer jag förstå instruktionerna på förpackningen" för allt kommer ju naturligt på landets språk - och skulle det mot all förmodan inte finnas instruktioner på svenska på en förpackning, finns de oftast på engelska.
Här i Prag och Tjeckien kommer instruktionerna, förutom på tjeckiska, på slovakiska, ungerska, polska och ryska. Dock hade jag tur och hittade en couscous-förpackning med instruktioner på tyska - tills jag insåg hur länge sedan det var jag faktiskt läste tyska.. Men med lite hjälp av google translate förstod jag hur jag skulle tillaga måltiden, och gott blev det!

Jag gillar livsstilen jag har här nere - och då syftar jag inte nu på träningen eller kosthållningen, utan jag syftar på allt det andra. Hur jag inte längre kan ta någonting för givet, och framför allt hur jag märker vad lätt man tar saker för givet i sitt egna land så länge man förstår allting. Problem som vi inte ens har i Sverige som svenskar uppstår först när vi flyttar utomlands, och problem som jag nu har börjat stöta på (som detta med couscous-förpackningen och instruktionerna på främmande språk) hade jag inte ens reflekterat över innan jag flyttade hit.. Men det är SKÖNT att få lära nytt, att få små test och prov i vardagen. Små berg bestigs var dag här nere!